13 Eftergiftsbedömning enligt andra regler än 108 kap. 11 §
Några förmåner omfattas av andra regler om eftergift än 108 kap. 11 §. Det här kapitlet beskriver vilka regler som gäller för eftergift av bostadsbidrag, aktivitetsstöd, utvecklingsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning.
13.1 Bostadsbidrag
I 108 kap 12–14 §§ SFB finns särskilda regler om eftergift som bara gäller för bostadsbidrag.
13.1.1 Förutsättning för att pröva rätten till eftergift
För att Försäkringskassan ska kunna pröva rätten till eftergift måste den sökande och dennes medsökande ha fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 110 kap. 46 och 47 §§ SFB. Om de inte har anmält ändrade förhållanden kan frågan om eftergift ändå prövas om de inte skäligen borde ha insett att de var skyldiga att göra en sådan anmälan (108 kap. 14 § SFB).
Om hushållet medvetet eller av oaktsamhet lämnat felaktiga uppgifter till grund för bedömningen av rätten till bostadsbidrag, får kravet på återbetalning inte efterges (108 kap. 13 § SFB).
Bestämmelserna innebär att Försäkringskassan bara ska bedöma och kan bevilja eftergift när den försäkrade
- fullgjort sin uppgifts- och anmälningsskyldighet
- inte fullgjort sin uppgifts- och anmälningsskyldighet, men Försäkringskassan bedömer att han eller hon inte skäligen borde ha insett att det fanns en uppgifts- och anmälningsskyldighet
- oavsiktligt lämnat felaktiga uppgifter till grund för bedömningen av rätten till bostadsbidrag.
13.1.2 Bedömning av betalningsförmåga
Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl för eftergift ska Försäkringskassan ta hänsyn till vilken förmåga den sökande och eventuell medsökande har att kunna betala tillbaka bidraget (108 kap. 12 § SFB).
Försäkringskassan ska bedöma den försäkrades möjligheter att återbetala skulden och utgå från en helhetsbild av den försäkrades ekonomiska situation. Det innebär att man inte bara ska se till hur den försäkrades ekonomi ser ut när bedömningen görs, utan också hur den kommer att bli i framtiden och hur den varit tidigare. I bedömningen ska även tillgångar som går att sälja vägas in (prop. 1998/99:77 s. 9).
En försäkrad som helt saknar betalningsförmåga och som inte kan förväntas återfå den under överblickbar framtid, bör beviljas hel eftergift. En försäkrad som har förmåga att betala tillbaka skulden ska alltså inte beviljas eftergift på grund av bristande betalningsförmåga.
Beskrivningen i avsnitt 12.4–12.4.3 om eftergift av ekonomiska skäl och den försäkrades betalningsförmåga gäller även för bostadsbidrag.
13.1.3 Andra omständigheter som kan vara skäl för eller emot eftergift
Varken lagtext eller förarbeten utesluter möjligheten att ta hänsyn till andra omständigheter än just betalningsförmåga i det enskilda fallet. Det går alltså att bevilja eftergift även när den försäkrade har förmåga att betala tillbaka kravet. I ett sådant fall måste dock skälen som talar för eftergift vara mycket starka. Vid bedömningen av eftergift kan ledning tas i kapitel 12 i den här vägledningen.
Eftersom den försäkrade är strikt återbetalningsskyldig för felaktigt utbetalat bostadsbidrag finns det inte, förrän vid eftergiftsprövningen, skäl att ta ställning till vems agerande som orsakat den felaktiga utbetalningen. Om det är den försäkrade som orsakat den felaktiga utbetalningen genom att lämna felaktiga uppgifter bör detta beaktas som ett skäl emot att bevilja eftergift. Detsamma får anses gälla om den försäkrade medvetet tagit emot felaktig ersättning och inte anmält detta till Försäkringskassan. Om den försäkrade däremot inte skäligen borde ha insett att utbetalningen varit felaktig kan det tala för att eftergift ska beviljas.
Försäkringskassan har också i allmänt råd uttryckt att eftergift kan beviljas om den försäkrades medicinska eller sociala rehabilitering skulle äventyras om denne tvingades att återbetala bostadsbidrag (RAR 2001:8 till 108 kap. 14 § SFB). Social rehabilitering kan exempelvis innebära att en myndighet har fastställt ett särskilt rehabiliteringsprogram som ska leda till återanpassning. En förutsättning för eftergift är då att programmet följs.
Vid bedömning av eftergift för en försäkrad som inte helt saknar betalningsförmåga får samtliga omständigheter vägas samman. Som ovan angivits ska en skälighetshänsyn vara ledande för bedömningen.
13.2 Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning, etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning
Reglerna om eftergift som gäller ersättning enligt FEA finns i 8 kap. 5 § FEA.
Återkravet kan efterges om det med hänsyn till den återbetalningsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra omständigheter finns särskilda skäl för det. Vid bedömningen av eftergift kan ledning tas i kapitel 12 i den här vägledningen.
Det finns övergångsbestämmelser i FEA som anger när de tidigare reglerna om återbetalning och eftergift ska användas. De tidigare reglerna gäller till exempel för den som den 1 januari 2018 har en etableringsplan och så länge den planen gäller.
Fram till den 31 december 2017 regleras rätten till aktivitetsstöd respektive utvecklingsersättning i FAS. Eftergiften regleras i 23 d §. Reglerna är uppbyggda enligt samma modell som 108 kap. 11 § SFB.
Fram till den 31 december 2017 regleras rätten till etableringstillägg respektive bostadsersättning i förordningen (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare. Eftergiften regleras i 3 kap. 20 §. Reglerna är uppbyggda enligt samma modell som 108 kap. 11 § SFB.